|
Borax INCI-namn: Borax Rationellt, kemiskt namn: di-natriumtetraborat. Utvinns ur mineralet Boronatrocalcit, som i en kemiskt process omvandlas till borax tillsammans med soda och bikarbonat. Vid processen erhålls även förhållandevis stora mängder kalciumkarbonat (krita). Borax förekommer i handeln både som ett malet, vitt pulver och som hårda, vita kristaller. Det är lösligt i tio delar kallt vatten och i en halv del varmt. Det är olösligt i alkohol och de flesta andra lösningsmedel. En vattenlösning av borax reagerar alkaliskt och har därför en viss fettlösande effekt på epidermis (översta hudlagret). Dess plats i crèmer och lotioner för fet hy kan väl i viss mån anses befogad. Längre tids bruk av boraxprodukter torkar dock ut huden och gör den spröd. Enligt danska läkarrapporter kan också borax tränga genom huden och orsaka kraftig irritation. Studier av svenska stålverksarbetare (som hanterar stora mängder borax i arbetet) tycks bekräfta detta. Inom industrin används borax även som flussmedel vid svetsning och lödning. Borax-förgiftning av småbarn (anemi) var ej ovanligt förr. Borax användes mycket allmänt som emulgeringsmedel i kosmetikens barndom, speciellt vid fabrikation av den tidens mycket populära produkter ”coldcrème” och ”vanishingcrème”. Den förra motsvarade det vi idag närmast skulle kunna kalla en nattcrème, d v s en fet crème som vid vattnets avdunstande ger en viss kyleffekt (därav namnet). Den senare kan i viss mån jämföras med nutida dagcrèmer, d v s en crème baserad på stearinsyra som snabbt resorberas av huden och ej efterlämnar någon fet och kladdig ”film”, men som dock har stearatcrèmens typiska bromseffekt. Borax är enkelt att använda och fungerar mycket bra, men längre tids bruk av boraxprodukter torkar dock ut huden och gör den torr och spröd. Borax bör därför inte användas i hud- och hårvårdsprodukter. |